Uppdaterad: 15 november 2025
Den interstellära kometen 3I/ATLAS (C/2025 N1 ATLAS) är tillbaka på vår morgonhimmel och tillbaka i rubrikerna. Den 15 november 2025 har nya bilder, förfinade banberäkningar och färska kommentarer gett oss en tydligare bild av denna sällsynta besökare från ett annat stjärnsystem — samtidigt som det eldar på ännu en omgång av spekulationer om “är det utomjordingar?”.
Nedan finns en tydlig, vetenskapligt grundad sammanfattning av allt nytt om 3I/ATLAS i dag, samt vad det betyder för jorden och för alla som hoppas få syn på kometen innan den försvinner tillbaka ut i djupa rymden.
Vad är komet 3I/ATLAS?
3I/ATLAS är bara det tredje bekräftade interstellära objektet som någonsin setts passera genom vårt solsystem, efter 1I/ʻOumuamua (2017) och 2I/Borisov (2019). Den upptäcktes den 1 juli 2025 av ATLAS-undersökningsteleskopet i Chile och fick senare kometbeteckningen C/2025 N1 (ATLAS). [1]
Viktiga punkter forskare är överens om:
- Den har en hyperbolisk (obunden) bana, vilket betyder att den kom utifrån solsystemet och inte kommer tillbaka när den väl lämnat. [2]
- Kärnan är troligen mellan ~0,3 och 5–6 km i diameter, innesluten i en ljusstark koma av gas och damm som drivs bort av solljuset. [3]
- Dess sammansättning verkar i stort sett kometlik (vatten, damm, kolmonoxid och koldioxid), men med vissa ovanliga drag som förhöjda halter av nickel och CO₂. [4]
Med andra ord: 3I/ATLAS är märklig och värdefull vetenskapligt, men fortfarande mycket en komet.
Dagens största 3I/ATLAS-rubriker (15 november 2025)
1. “Överlevnad bakom solen” väcker nya rykten om utomjordiska farkoster
En mycket delad artikel från The Economic Times i morse lyfter fram nya bilder tagna den 11 november med Nordic Optical Telescope i Spanien, som visar att 3I/ATLAS kom ut från sin närgångna passage bakom solen som en enda, intakt, aktiv kropp efter sitt perihelion den 30 oktober. [5]
Harvard-astronomen Avi Loeb citeras när han står fast vid sitt förslag att kometen kan vara artificiell, och argumenterar att:
- Den uppenbara styrkan och omfattningen av dess gasstrålar skulle kräva en orealistiskt stor aktiv yta om det vore en vanlig isig kärna.
- Dess fortsatta strukturella integritet efter intensiv soluppvärmning är, enligt honom, svår att förena med en bräcklig ”smutsig snöboll.” [6]
Samma artikel och andra noterar dock att flera kometspecialister säger att beteendet är förenligt med en robust, naturligt bildad kärna och energisk utgasning — inte bevis på utomjordisk ingenjörskonst. [7]
2. ESA skärper 3I/ATLAS bana med hjälp av Mars data
I en artikel som lyfts fram idag via Phys.org, rapporterar Europeiska rymdorganisationen att de har förbättrat den förutsagda banan för 3I/ATLAS med ungefär en tiopotens, tack vare observationer från ExoMars Trace Gas Orbiter (TGO)i Mars omloppsbana. [8]
Varför detta är viktigt:
- TGOs CaSSIS-kamera fångade 3I/ATLAS när den svepte förbi Mars i början av oktober.
- Att kombinera dessa bilder med markbaserade data gör det möjligt för ESA att fastställa kometens position och framtida bana mycket mer exakt.
- Bättre banprecision är avgörande både för planetförsvarsspårning och för att rikta teleskop som tävlar om att observera kometen innan den bleknar. [9]
Den förfinade banan visar fortfarande ingen kollisionrisk för jorden.
3. Den ”saknade svansen” är tillbaka — och större än någonsin
Tidigare i november blev vissa astronomer (och särskilt kommentatorer online) förbryllade när 3I/ATLAS verkade tappa sin svans efter periheliepassagen, trots kraftig utgasning. Det gapet bidrog till påståenden om att objektet är ”anomalt.” [10]
En ny bild som släpptes denna vecka av Virtual Telescope Project och som idag uppmärksammats av bland annat USA Herald visar att kometens jon-svans dramatiskt har återuppstått:
- Den beskrivs nu som längre, ljusare och mer strukturerad än tidigare.
- Bilden, tagen omkring 11 november (UTC) från Italien, staplar flera långa exponeringar och avslöjar en skarpt definierad plasmasvans trots starkt månljus och låg höjd. [11]
Detta tyder starkt på att ”svansförsvinnandet” främst var en geometri- och känslighetsfråga — 3I/ATLAS var för nära solens bländning, i en besvärlig vinkel, och helt enkelt för svag för många uppsättningar snarare än att fysiskt ha förlorat hela sin svans.
4. HiRISE-bilder från Mars: fortfarande väntande, men troligen nära förestående
I ett nytt Medium-inlägg daterat idag, Avi Loeb noterar att högupplösta bilder från HiRISE-kameran på NASAs Mars Reconnaissance Orbiter (MRO), tagna när 3I/ATLAS passerade inom cirka 29 miljoner km från Mars den 3 oktober, fortfarande inte har släppts offentligt. [12]
Enligt Loeb:
- Interna NASA-anteckningar klassificerar alla HiRISE-bilder av 3I/ATLAS som ”NASA-omfattande nyheter.”
- Den senaste utdragna amerikanska regeringsnedstängningen kan ha fördröjt bearbetning och publicering.
Han förväntar sig att bilderna släpps ”inom några dagar.” Det finns inga bevis för att fördröjningen beror på något mystiskt kring kometen; stora uppdragsdata brukar ofta släppas veckor eller månader efter observationerna.
5. Ny studie förklarar ”icke-gravitationsacceleration” utan utomjordingar
En ny artikel på IFLScience, publicerad igår men som delas flitigt idag, sammanfattar en peer‑reviewad studie som tar upp en av de mer uppmärksammade “avvikelserna”: kometens icke‑gravitationella acceleration — den lilla extra knuff den får utöver vad gravitationen ensam förutspår. [13]
Studien drar slutsatsen:
- Den extra accelerationen är helt förenlig med jetstrålar från sublimerande isar (vatten, CO₂ och andra flyktiga ämnen) när kometen värms upp nära solen.
- Du behöver inte exotisk fysik eller utomjordisk framdrivning för att förklara data; ett osymmetriskt mönster av naturliga jetstrålar räcker.
Detta stöder tidigare uttalanden från NASAs experter på banbestämning, som tillskrev effekten till klassisk kometutgasning.
Radiosignaler från 3I/ATLAS: Vad astronomer faktiskt upptäckte
En annan stor nyhet denna vecka har ofta felrapporterats som “utomjordiska radiosignaler.” I själva verket har astronomer med Sydafrikas MeerKAT-radioteleskoparray upptäckt den första radiosignalen någonsin från en interstellär komet, men den är helt naturlig. [14]
Enligt rapportering i medier som Live Science, Discover och The Times of India: [15]
- MeerKAT fångade upp karakteristisk radiosignal från hydroxyl (OH)‑radikaler — fragment som bildas när ultraviolett solljus bryter sönder vattenmolekyler som strömmar ut från kometen.
- Denna typ av signal är välkänd från vanliga kometer i vårt eget solsystem och anses vara en skolbokssignatur för vattenrik utgasning, inte teknologi.
- Upptäckten är särskilt spännande eftersom det ger den första radiobaserade inblicken i kemin hos en interstellär komet, och bekräftar att 3I/ATLAS är rik på vattenis.
Så ja, 3I/ATLAS “sänder ut,” men bara i den meningen att alla aktiva kometer läcker molekyler som lyser vid radiovåglängder.
Är 3I/ATLAS ett utomjordiskt rymdskepp?
Kort svar: Överväldigande säger forskarna nej.
Så här ligger det till idag:
- Avi Loeb och ett fåtal kommentatorer fortsätter att hävda att egenskaper som kometens acceleration, svansbeteende och strukturella motståndskraft kan vara tecken på utomjordisk teknologi, och antyder ibland en “40% chans” att 3I/ATLAS är artificiell. [16]
- Mainstream-kometforskare, inklusive team vid NASA, ESA och oberoende astronomer, hittar konsekvent naturliga förklaringar för varje påstådd avvikelse: utgasningsstrålar, observationsgeometri, bildbehandlingsartefakter och helt vanlig kometfysik. [17]
- Detaljerade motargument från astronomer som Jason Wright och andra påpekar att utvalda bilder och förenklade antaganden kan få en vanlig komet att verka misstänkt, men att hela datamängden inte stöder ett konstruerat objekt. [18]
Även kraftigt formulerade populärvetenskapliga artiklar — inklusive BBC Sky at Nights “det är aldrig utomjordingar”-genomgång — betonar att även om 3I/ATLAS är vetenskapligt extraordinär, så passar varje robust mätning hittills bekvämt inom känd kometbeteende. [19]
Spekulationer om utomjordiska sonder ger iögonfallande rubriker, men det är inte där bevisen pekar.
Var är 3I/ATLAS idag, och kan du se den?
Per 15 november 2025, 3I/ATLAS:
- Befinner sig i stjärnbilden Jungfrun, lågt på den östliga förgryningshimlen för observatörer på norra halvklotet. [20]
- Lyser med en ljusstyrka på cirka magnitud ~10–12, alldeles för svag för blotta ögat eller vanliga kikare, men inom räckhåll för medelstora till stora amatörteleskop och känsliga astrofotouppsättningar. [21]
- Syns visuellt som en liten, diffus “ur fokus-stjärna” med en liten koma och tunn svans, särskilt vid lång exponering. [22]
Under de kommande veckorna:
- 3I/ATLAS kommer att stiga högre före gryningen, driva från Jungfrun mot Lejonet och vara på väg mot sitt närmaste tillvägagångssätt till jorden den 19 december 2025, fortfarande på ett säkert avstånd av ungefär 1,8 AU (cirka 270 miljoner km). [23]
- Det förväntas inte någonsin bli ett blotta-ögat-spektakel, men smarta teleskop och erfarna astrofotografer bör fortsätta att ta fram slående bilder under slutet av 2025 och in i början av 2026. [24]
För exakta koordinater och uppdaterad ljusstyrka kan verktyg som TheSkyLive’s live 3I/ATLAS-sida och NASAs “Eyes on the Solar System”-simulator ge realtidskartor och 3D-vy av banan. [25]
Utgör 3I/ATLAS någon fara för jorden?
Nej. Alla nuvarande lösningar är överens om att 3I/ATLAS inte kommer att träffa jorden.
- Både NASA och internationella partners har upprepade gånger bekräftat att kometens bana håller den nästan dubbelt så långt bort som avståndet mellan jorden och solen vid närmaste tillvägagångssätt. [26]
- Objektet har formellt integrerats i planetförsvarsövervakningsnätverk som International Asteroid Warning Network (IAWN), inte för att det är farligt, utan för att det är ett utmärkt testfall för att övervaka ovanliga objekt. [27]
- ESAs nya Mars-assisterade banjustering minskar redan små osäkerheter ännu mer, vilket säkerställer att alla potentiella risker under de kommande åren skulle upptäckas i god tid — och ingen sådan risk syns. [28]
I praktiken är 3I/ATLAS en spektakulär vetenskaplig möjlighet, inte ett hot.
Varför 3I/ATLAS är så viktigt
Bortom sociala mediedramat är forskare verkligen entusiastiska över 3I/ATLAS eftersom det erbjuder:
- Ett prov av material från ett annat planetsystem, format i en annan stjärnbarnkammare för miljarder år sedan. [29]
- En chans att jämföra interstellär kometkemi och struktur med våra egna Oortmolns- och Kuiperbältskometer.
- Ett naturligt laboratorium för att testa hur väl vi kan spåra, avbilda och karakterisera snabbrörliga objekt på hyperboliska banor som sveper genom det inre solsystemet och försvinner för alltid. [30]
De kommande veckorna – när fler bilder från Mars-orbiter, Hubble, JWST och markbaserade teleskop bearbetas och släpps – kommer troligen att ge ännu mer detaljer om dess kärnstorlek, jetstruktur, rotation och kemi.
Vad de inte förväntas avslöja är att 3I/ATLAS är ett utomjordiskt skepp. Alla tecken hittills tyder på att det är något som kanske är ännu häftigare: en fossil fragment av en annan stjärnas uråldriga kometmoln, bara på genomresa.
References
1. en.wikipedia.org, 2. en.wikipedia.org, 3. www.skyatnightmagazine.com, 4. www.skyatnightmagazine.com, 5. m.economictimes.com, 6. m.economictimes.com, 7. m.economictimes.com, 8. phys.org, 9. phys.org, 10. m.economictimes.com, 11. usaherald.com, 12. avi-loeb.medium.com, 13. www.iflscience.com, 14. www.livescience.com, 15. www.livescience.com, 16. m.economictimes.com, 17. www.skyatnightmagazine.com, 18. sites.psu.edu, 19. www.skyatnightmagazine.com, 20. www.skyatnightmagazine.com, 21. www.skyatnightmagazine.com, 22. www.skyatnightmagazine.com, 23. www.skyatnightmagazine.com, 24. www.skyatnightmagazine.com, 25. theskylive.com, 26. en.wikipedia.org, 27. news.ssbcrack.com, 28. phys.org, 29. www.skyatnightmagazine.com, 30. www.sci.news
